Satt och lyssnade på ratm idag med hörlurar på på jobbet. Av någon anledning kändes det som jag var tillbaka i gymnasiet i Angered de åren då det begav sig. Jag hade alla deras album som jag köpt med barnbidragspengarna jag fått tigga mig till av mamma. Bärbar cd-spelare hade jag också. Den var otroligt klumpig och stor med dagens mått mätt. På tentorna hade jag den på och lyssnade på Rage för att stänga ute världen. Jag var ett stort ensamt fan som de hjälpte genomlida gymnasiets kval.